Jag lever med mina biologiska föräldrar, dem har varit förlovade i typ 20 år eller nått. Dem planerar att gifta sig och det tycker jag är kul.
Jag älskar verkligen min mamma! hon ställer alltid upp för mig. Vi kan prata om i princip allt, det uppskattar jag jätte mycket. Hon finns alltid där för mig, i mina ögon är min mamma bäst!
Jag gillar min pappa, han kan va jätte snäll ibland, men oftast är han dryg. Ibland kan han till och med va elak mot mig, om mamma med, fast mest mig av någon anledning. Jag är faktiskt en väldigt snäll tonåring, det tycker jag. Jag har aldrig haft utbrott eller nått sånt, ändå så är han jämt sur mot mig och säger jämt att jag har en taskig attityd. Då brukar jag alltid tänka "är det så jävla konstigt då?" men det har jag aldrig sagt. Nej nu har jag skrivit tillräckligt med personligt joks så nu ska jag sluta.
Hej hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar